Dato: 18.10.2025 Svartype: Med merknad Tanavattendraget är med sina över 100 mil laxförande älv, inklusive biflöden, det viktigaste vattendraget för atlantlax, inte bara i Norge utan också i världen. Undertecknad har sportfiskat lax i Tana varje säsong mellan 1993 och 2019 och har efter åren med stor uppgång av lax i början av 2000-talet sett en successiv nedgång i uppvandrande lax fram till 2019. Den stora frågan bland oss fiskare har varit varför inga fångstbegränsningar infördes, trots forskarnas varningar. Lyckligtvis ingrep Klima- og miljøepartementet, hädanefter kallat Departementet, och stängde älven för allt fiske under 2021. Därefter har älven varit stängd fram till och med innevarande säsong. År 2011 bildades Tanavassdragets Fiskeforvaltning, TF, med syftet att förvalta fisket i Tanavassdraget. Inledningsvis fungerade allt relativt bra, men de senaste åren har präglats av stor oenighet mellan olika grupperingar i Tanadalen. En mängd inslag i norsk media har visat att TF inte klarat ens basala saker som att tillsätta styrelse eller samarbeta med statlig förvaltning. En förändring till det bättre måste därför ske så fort som möjligt varför jag ser mycket positivt på att Departementet sänt ut denna höring gällande förslag till revidering av Tanaforskriften. Här är undertecknads förslag som jag menar är helt nödvändiga för att alla grupper i Tanadalen ska vinna tillbaka förtroendet för en fungerande lokal förvaltning: Styrelsesammansättningen Departementet är väl insatt i att situationen för fisken skiljer sig mellan nedre och övre delar av Tana och att det är viktigt med en god geografisk spridning bland medlemmarna. Jag föreslår att Departementet satsar på en modell som ger så bra spridning som möjligt längs vattendraget. Förslaget om lakseting där Tana och Karasjok väljer anser jag ger avsevärt bättre förutsättningar för ett väl fungerande TF än vad som gäller i dagens läge. Könskvotering är mycket viktig. Förslaget om minst en medlem och en personlig ställföreträdare av varje kön är bra, både för ”fiskeberettigete” och ”stangfiskere”. ”Leder” och ”nestleder” ska skifta vartannat år mellan medlemmar från ”fiskeberettigete” och ”stangfiskere”. Varje styrelsemedlem ska kunna sitta maximalt två perioder! Det har varit ett stort problem de senaste åren att vissa ledamöter suttit alltför länge och har kunnat utöva alltför stor makt. Kontrollkommitté Detta förslag från Departementet är mycket bra. Här är det viktigt att det finns dels god geografisk representation och självklart att både män och kvinnor sitter med. Det måste finnas personer i kommittén som har fackutbildning inom biologi/fiskförvaltning. De senaste årens styre har i hög grad präglats av en stark misstro mot forskningen, trots att det arbetar mycket kunniga norska och finska forskare med Tanavattendraget. Transparens Dagens TF präglas långt ifrån av transparens. Lokalt efterfrågas information om olika saker, men ytterst lite information kommer ut. TF har en hemsida, tanafisk.no, som nästan aldrig uppdateras. Det går inte ens att få reda på vilka som sitter i styrelsen. Information om vad som sker i vattendraget är nära nog obefintlig trots att det sker exempelvis räkning av uppvandrande fisk vid Polmak och diverse fiskinventeringar. Laxfiskare från hela Norden undrar vad som sker med fisken i älven. TFs ekonomi undrar jag också över. Vad används pengarna till? Senaste ekonomiska årsredovisningen är från 2022 vilket förefaller fullkomligt orimligt. Avslutningsvis vill jag ge en eloge till Departementet för det goda arbetet med att komma till rätta med missförhållandena i TF, och det kloka i att hålla älven stängd för allt fiske till dess att älven tål uttag av fisk. Bra också av Departementet att stänga garnfisket efter lax i havet under säsongen 2025. Varenda Tanalax är i nuläget för värdefull för att mista. För Tanalaxens bästa. Johan Persson Vattenvårdsexpert, PhD Uppsala Sverige Klima- og miljødepartementet Til høringen Til toppen
